måndag 2 september 2019

Till 7B: Pronomen, verb och adverb

När du arbetar vidar med häfte två hittar du här nya genomgångar:

Pronomen 






Verb




Adverb 

 

/Fröken Maja

fredag 23 augusti 2019

Till 7B: Substantiv, adjektiv och räkneord

En ordklass är en grupp ord som används på samma sätt. Det finns regler för hur man ska använda orden. För att kunna prata om språket behöver man kunna sätta ord på orden.

Med hjälp av ordklasserna kan vi göra det.
De första ordklasserna ni ska jobba med är substantiv, adjektiv och räkneord.
Se filmen och gör uppgifterna i ditt häfte.
Du kan titta på filmerna många gånger.

Substantiv



Adjektiv


Men räkneorden då? 

Det är alla ord som har med att räkna att göra. Det kan handla om vilken ordning någonting kommer (första plats, andra plats etc) eller antal.

/Fröken Maja

onsdag 16 januari 2019

Satsdelar: predikat, subjekt, objekt och adverbial

Här hittar du en lite förklaringsfilm som jag gjort. Se den innan du börjar med uppgifterna som handlar om objekt.



Om du blev ha mer information om satsdelar så kan du söka på det här i bloggen. Då hittar du även extrauppgifter.

/Fröken Maja

fredag 7 september 2018

Vad kommer att komma på nationella provet i svenska?

Vilka sorts texter brukar man få skriva på Nationella provet i nian? 

Det här är en fråga som återkommer i mitt klassrum, därför har jag gjort en sammanställning som man kan använda både som en instruktion till hur man skriver olika sorters texter och vad de typiskt innehåller men också som en checklista, kan du det här så är du väl förberedd inför provet.

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/ har dessutom gjort korta filmer som förklarar på ett enkelt och tydligt sätt vad som är typiskt för en viss texttyp. De hittar du här:



Se inte det här som en garanti eller ett löfte, utan det här ska ses som kvalificerad gissning baserad på min erfarenhet som lärare.

Hur kan man plugga till nationella provet? 

  • När du läser texter (i tidningar, i skolan eller på nätet) så fundera över vilken sorts text det är.
  • När du ska skriva en text i skolan, oavsett ämne, ta reda på och utgå från vad som ”ska” finnas med i den typen av text. Vad ska en labb-rapport innehålla? En argumenterade text om hälsa på idrotten? En faktatext om en känd musiker? Genom att öka din medvetenhet så blir det lättare att komma ihåg, troligen kommer det också att ha en positiv inverkan på betyget i det ämnet. Det är ju inte bara på svensk-lektioner som vi skriver.

Men egentligen behöver du inte plugga till NP, utan provet ska ju mäta vad du lärt dig i grundskolan och troligen är du redan väl förberedd och kan se fram emot att få visa dina kunskaper.

Fortfarande orolig? 

Då kanske det här kan hjälpa:


Kommer jag att få samma betyg i svenska som jag får på NP? 

Nej, de förmågor du visar på NP kommer att läggas ihop med allt annat du visat i din matris.

Skolverket har förklarat det på ett bra sätt, det hittar du här:



Lycka till!

Fröken Maja

torsdag 3 maj 2018

Berättarperspektiv

Berättarperspektiv är den synvinkel som handlingen berättas ifrån.

Allvetande berättare: 

Berättaren vet alla om alla. 

Ahmed var på väg hem längs den smala vägen. Det stänkte vatten från vattenpölarna. Det höll på att bli mörkt ute, men han kunde fortfarande se vart han var på väg. Ahmed hoppades att han skulle hinna hem innan hans mamma ringde igen. Hon blev så lätt orolig. Samtidigt klev Sara ut från sitt hus. Hon hade bråttom till sin innebandyträning och var orolig för att inte hinna i tid, alla i laget klagade alltid på henne för att hon jämt kom sist.
- Akta dig! skrek Ahmed.

Förstapersonsperspektiv: 

Berättaren är "jag" och har tillgång till "jagets" känslor och tankar. 

Jag skyndade hem längs den smala vägen. Det stänkte vatten från vattenpölarna. Det höll på att bli mörkt ute, men jag kunde i alla fall fortfarande se vart jag var på väg. Jag hoppades innerligt att inte mamma skulle hinna ringa igen innan jag kom över tröskeln. Hon tjatade jämt om att komma hem i tid. Plötsligt och som från ingenstans dök en tjej med en innebandyklubba i handen upp på vägen.
- Akta dig! skrek jag.

Tredjepersonsperspektiv: 

Man följer en eller några personer och berättaren har tillgång till deras känslor. 

Ahmed var på väg hem längs den smala vägen. Det stänkte vatten från vattenpölarna. Det höll på att bli mörkt ute, men han kunde fortfarande se vart han var på väg. Ahmed hoppades att han skulle hinna hem innan hans mamma ringde igen. Ahmed tyckte att hon var tjatig, men förstod samtidigt att hon bara var orolig och det var ju en fin grej egentligen. Plötsligt och som från ingenstans dök en tjej med en innebandyklubba i handen upp på vägen.

- Akta dig! skrek Ahmed.

/Fröken Maja

onsdag 31 januari 2018

Sambandsord till resonerande texter


Vi har läst fyra exempel på resonerande texter där elever uttrycker sin åsikter om att vara tjej/kille. Ni ska nu få skriva resonerande texter. För att få till en bra struktur behöver man använda sambandsord

Den här bilden kanske du känner igen från Orka Pluggas klipp? 



Nedan följer en lång lista med förslag på ord som du kan använda i din text:

Ord som för texten framåt


inledningsvis
för det första 
före
först

ändå
dessutom
därtill kommer
lika viktigt är
medan
samtidigt
nästa
vidare
ytterligare
även
sedan
senare
snart
så småningom
tidigare

efter
slutligen
till sist
sist men inte minst


Ord för jämförelse eller motsättning 

en liknande uppfattning
på samma sätt
på så sätt

en skillnad är
emellertid
dock

däremot
trots, trots allt
tvärtemot
tvärtom

samtidigt
liknande
å ena sidan
å andra sidan
fördelarna

nackdelarna 

såsom
till exempel
exempelvis
bland annat

orsaken är/var
en förklaring till detta

närmare bestämt
det vill säga
särskilt
i synnerhet
på grund av detta

följaktligen
således
alltså
därför

i detta sammanhang
i fråga om
i samband med
med hänsyn till
mot bakgrund av

när det gäller
i detta avseende
hit hör även


Ord som utvecklar och sammanfattar

när allt kommer omkring
med andra ord
kort sagt
sammanfattningsvis
av detta skäl
som tidigare nämnts
slutligen

/Fröken Maja